2014.05.07 | Emma Lindsjö
emmalindsjo

Emma Lindsjö

Annons

2014.05.07

Igår när Patrick klev innanför dörren låg jag fortfarande i sängen. Kanske borde gå till apoteket och köpa fler niferex för det kanske är järnvärdet som gått ner igen? Eller så är det kroppen som bara vill vila. Hade sån konstig menssmärta som kom och gick och jag hade faktiskt ont. Dessutom ett rejält hormonpåslag för blev irriterad på min älskling över varje kommentar han la.

Han sa ju inte elaka saker men helt plötsligt störde jag mig på allt. Som att jag hade riktigt ont och jag var väl dum som inte sa det till honom. Gick mest runt vaggandes och sa att jag hade ont i magen. Hur ska han tolka det liksom? Men iallafall så ställde jag mig och gjorde köttbullar och makaroner till Patrick. Han är vanligtvis lite bortskämd med mat här hemma. Han vill ha ordentlig mat så oftast när jag lagar något snabbt till mig (Jag älskar ju pyttipanna, bacon, allt som är snabbt och enkelt) så får han alltid något vid sidan om, som t.e.x kycklingfileer i ugn eller dylikt. Så när han frågar vad det blir till middag och jag svarar “Köttbullar med makaroner” “VA! Nej du vet att jag hatar sån mat”. Den snälla rara Emma förvandlades till en häxa.

“JAA MEN NU ÄR DET SÅHÄR ATT JAG HAR JÄVLIGT ONT I MAGEN, BARA ATT STÅ UPP GER MIG EXTREM SMÄRTA I HÖFTERNA OCH JAG ORKAR INTE STÅ OCH LAGA VÄRLDENS MAT. VAR GLAD ÖVER ATT VI ENS HAR MAT PÅ BORDET FÖR DET FINNS FAMILJER SOM INTE EN HAR DET! HELA VÅR FRYS KOMMER FYLLAS MED SÅN HÄR MAT EFTER FÖRLOSSNINGEN OM INTE REDAN NU!”

Okej. Vi båda stod paffa. Eller jag var inte paff mest riktigt trött. Patrick blev paff. Han krama mig och sa “Men jag menar ju inte så och jag kan ju inte veta att du har ont om du inte säger någonting? Gå och lägg dig så fixar jag maten”. “Ne det är lungt nu står jag ändå här”

Ja middagen blev svarta köttbullar och överkokt pasta. Men jag gillar bränd mat så mig gjorde det inget. Tyckte mest synd om mitt hjärta. Men han tog några mackor till så det hjälpte nog lite, som plåster över såret.

Sen la jag mig direkt i sängen faktiskt. Klockan var då åtta och vid elva fick jag springa upp och spy, förstod inte vad som hände? Det bara flög ur mig och kände hur hon där inne blev uppretad utav det också så inte förrns halv två somna jag. Hade såna sammandragningar och magont på samma gång och antar att det var förvärkar. Dock inte så extrema som jag hade tidigare i graviditeten. Men ändå så ont att jag inte kunde komma till ro. Patrick pussa på mig och sa att han älska mig mest av allt, och jag blev så glad över dom orden. Vet inte varför det betydde så mycket igår men jag behövde verkligen höra det. Ibland är man extra känslig och då betyder såna ord extra mycket.

Jag älskar Patrick obeskrivligt mycket och han är det bästa som har hänt mig. Jag känner mig hel i hans närhet och jag är så glad över att få vara hans fru. Han och jag, tillsamans är vi ett.

Men graviditeten har varit jobbig för oss båda. Den har varit påfrestande. Sen eftersom att Patrick är den som står mig närmast, den som jag delar min vardag och mitt liv med blir han samtidigt den jag kanske tar ut min ilska och irritation på. Vilket är fel! Även fast jag är gravid har ju inte jag rätt att bete mig hur som helst vilket jag glömmer bort ibland. Det är tur att han står ut med mig för tillfället.

Nu blir det iallafall frukost . . . Det höjer ju alltid humöret 🙂

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
emmalindsjo

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons
stats